Ceremonier i olika religioner och kulturer

Som auktoriserad begravningsbyrå har vi stor respekt för de olikheter som är knutna till olika religioner och kulturer och hjälper dig oavsett religion och kultur. Här följer en beskrivning av de vanligaste begravningsformer som förekommer i Sverige och övriga världen.

KRISTEN BEGRAVNING - SVENSKA KYRKAN

De tidigaste spåren av kristendom i Sverige är från 800-talet. Vid den tiden var kristendomen synonym med katolicismen. Det var först i slutet på 1500-talet som protestantismen fick fäste i Sverige. Idag är knappt 70 % medlemmar i Svenska kyrkan. Sedan 1996 blir man medlem i Svenska kyrkan genom att döpas. 

Begravning enligt Svenska kyrkans ordning är den ceremoni som drygt 75 % av dem som avlider i Sverige använder sig av. Den hålls vanligen i kyrka eller kapell och utförs av en präst, som tillhör Svenska kyrkan, ”enligt Svenska kyrkans ordning” för begravningsgudstjänst. 

Begravningen i Svenska kyrkan är avgiftsfri som gudstjänst för medlemmarna, vilket innebär att präst, lokal och musiker som framför musik som ingår i ceremonin är avgiftsfri. 

BEGRAVNINGSCEREMONI ENLIGT SVENSKA KYRKANS ORDNING:

• Ingångsmusik
• Solosång eller instrumentellt solo (valfritt)
• Psalm
• Griftetal - överlåtelse - Bön
• Psalm (Valfritt)
• Begravningsbön
• Fader vår
• Psalm
• Avskedstagande (vid kremationsbegravning)
• Solosång eller instrumentellt solo (valfritt)
• Utgångsmusik 

Vid jordbegravning kan avskedstagandet antingen göras i kyrkan eller ute vid graven, beroende på om anhöriga vill närvara vid gravsättningen.

BORGERLIG BEGRAVNING

1926 lagstadgades att borgerlig begravning är en medborgerlig rättighet, och att det är en privat angelägenhet vad man väljer. En borgerlig begravningsakt är en ceremoni där var och en helt fritt kan bestämma hur begravningsakten skall utformas. 

Oavsett om man tillhör Svenska kyrkan eller något annat trossamfund kan man välja en borgerlig begravningsakt. En officiant som är villig att ställa upp och förrätta begravningsakten vid en borgerlig begravning kan vara en anhörig, arbetskamrat eller annan lämplig person. Här finns inga lagliga hinder

Det finns heller ingenting som hindrar att begravningen förläggs utomhus, i det egna hemmet eller annan plats, bara det är praktiskt möjligt.

BAHAI BEGRAVNING

Bahai uppstod på 1800-talet i nuvarande Iran. Ofta beskrivs tron som en blandning av Islam och österns mysticism. Grundtanken är en strävan efter världsfred och mänsklig enhet, där denna tro skall leda folken till en allmän tro som överbryggar de andliga och kulturella klyftor som finns idag. Bahairörelsen har sitt centrum i Haifa i Israel men den största gruppen Bahai finns i USA. 

Bahai har alltid jordbegravning. Företrädare för församlingen eller familjen klär den döde själva. Begravningsakten präglas av bön, sång och tal. Oftast är det familjen som är aktiv i flera av momenten.

BUDDHISTISK BEGRAVNING

Buddhismen har namn efter Buddha-Siddharta Guatama – som levde ca 500 år före Kristus i norra indien. Buddha betyder ”den upplyste”. Stupan är buddismens viktigaste religiösa monument. 

Buddhismen i sig reglerar inte om den döde skall jordbegravas eller kremeras. Kroppen har varit själens hem under livet. Det som är viktigt är att kroppen behandlas med respekt. 

• Kremation vanligast
• Många olika traditioner
• Rikligt med ljus och rökelse
• Mat och andra saker på graven
• Inget krav på speciella gravplatser

ORTODOX BEGRAVNING

Ortodoxa kyrkan är ett samlande begrepp för de ortodoxt kristna kyrkorna. Den ortodoxa kyrkan har i Sverige ca 100 000 anhängare (ca 220 miljoner anhängare i världen). De kan indelas i två grupper: Dels de östligt ortodoxa, dels de orientaliska ortodoxa.

Begravningen är alltid jordbegravning. Den döde kläs ofta i egna kläder och kistan är ofta öppen under gudstjänsten. I handen på den döde läggs ibland en ikon eller ett kors. 

Under hela akten är församlingen stående och har oftast vaxljus i händerna. Prästen, som kan lyda under olika kyrkor, följer med till kyrkogården och läser där böner för den avlidne innan kistan sänks.

• Kremation är inte tillåtet 
• Många gäster
• Rökelse
• Kistlock avtaget
• Begravning helst inom tre dagar 
• Fotografi vanligt på gravstenen

FRIKYRKLIG BEGRAVNING

En frikyrka är i ordets ursprungliga betydelse ett kristet trossamfund där medlemskapet bygger på frivillighet. Termen används ofta som motsats till statskyrka. Frikyrkorörelsen är en stor svensk folkrörelse. Den har sina rötter i pietismen på 1700-talet och det oorganiserade ”läseriet” under tidigt 1800-tal. 

FÖLJANDE SAMFUND ÄR MEDLEMMAR I SVERIGES FRIKYRKOSAMRÅD:

• Adventistsamfundet
• Evangeliska Frikyrkan
• Frälsningsarmén
• Pingst – Fria församlingar i samverkan
• Svenska Alliansmissionen
• Equmeniakyrkan
• Vineyard Norden

Vid begravning i frikyrkosamfund så är det respektive handbok för begravning som man följer.

HINDUISK BEGRAVNING

Hinduism (även Sanatana Dharma eller Vaidika-Dharma, sanatana dharma betyder evig plikt eller evig religion) är en av de äldsta kvarlevande religionernaHinduismen har i Sverige idag ca 5 000 anhängare. I världen ca 900 miljoner anhängare, de flesta i Indien.
Ordet hinduism kommer från floden Indus som på persiska blir Hindu. 

Hinduismen är ingen enhetlig religion. Alla inriktningarna har dock följande gemensamt: 

• Alltid kremation 
• Anhöriga vill vara med vid kremationen 
• Kistan transporteras oftas till hemmet 
• Saker i kistan förekommer (olika förnödenheter) 
• Askan i Gangesfloden

HUMANISTISK BEGRAVNING

Humanisternas grundläggande livssyn bygger på att de mänskliga rättigheterna måste gälla alla människor. Att vi själva måste ta ansvar för våra handlingar. Man vill förena medmänsklighet och förnuft för att skapa ett bättre samhälle.

Den icke religiösa begravningen kan utformas helt efter familjens eller den avlidnes önskemål. Eftersom valfriheten är stor kan ceremonin utformas med enbart musik och en meditativ stund vid kistan eller så kan den innehålla musik, sång, diktläsning, personliga minnesord, tal, tyst minut och defilering runt kistan. 

Det viktiga är att ceremonin utförs under värdiga former. Etik och kultur är viktigt inom Humanisterna.

Det finns inga symbolhandlingar för den icke-religiösa begravningen, dock spelar blommor eller ljus en stor roll vid t ex avskedsceremonin. Vid defileringen läggs vanligtvis blommor som ett sista avsked på kistan.

• Icke religiös lokal användes
• Ceremonin utformas fritt

MUSLIMSK BEGRAVNING

Den tredje monoteistiska världsreligionen som jämte judendomen och kristendomen har sina rötter i Gamla testamentet. Grundtanken i Islam är att Gud är alltings skapare och domare. Hans vilja har blivit känd genom profeterna: Abraham, Moses, Jesus och Muhammed.

Muslimer kommer från olika länder, har skilda språk och olika kulturbakgrund. Därför kan det finnas olika församlingar. Islam kan också delas in i två huvudgrupper; Sunni och Shia. De skiljer sig i tolkningen av Muhammeds ord.

RITUALER VID EN MUSLIMSK BEGRAVNING:

• Tvagningsceremoni
• Ansikte mot Mekka
• Gravsättning inom 24 – 48 timmar
• Gravsättning kan förekomma utan kista
• Kremation ej tillåten
• Ceremoni vid graven
• Krav på egna gravplatser

JEHOVAS VITTNEN - BEGRAVNING

Läran har sitt ursprung i USA under 1870-talet. Samfundet har i dag i medeltal 6,7 miljoner medlemmar i världen och 22 129 medlemmar i Sverige (2007). Världsvitt tillhör de ett av de snabbast växande kristna samfunden i dag. Jehovas vittnen har egna gudstjänstlokaler, ”Rikets sal” där man har sina möten.

När en medlem dör är det inte säkert att kistan skall vara med vid begravningen. Ofta väljer man kremation/gravsättning direkt. Om övrig släkt inte är medlem kan kistan vara med vid begravningen om de så önskar.

JESU KRISTI KYRKA AV SISTA DAGARS HELIGA - BEGRAVNING

Jesu Kristi Kyrka eller ”Mormonkyrkan” menar att Jesus efter uppståndelsen uppenbarade sig för Josua. Joseph Smith som grundade Jesu Kristi Kyrka. Huvudsätet med templet finns i Salt Lake City i Utah, USA. I Sverige finns templet i Stockholm. De andra orterna har kapell. Bredvid bibeln är Mormons bok den viktigaste källan.

En mormon skall alltid jordbegravas. Begravningsakten hålls, om möjligt, i det egna kapellet där sång, tal och vittnesbörd kan förekomma. Man har inte levande ljus och vill inte ha kors på trycksaker, bilar etc. Den döde kläs i en speciell svepdräkt. Detta utförs av församlingsmedlemmar.

JUDISK BEGRAVNING

Judendom, judarnas religion, räknas som en världsreligion och en av de äldsta kända religionerna. Den kallas ibland för moderreligion till kristendom och islam och symboliseras av Davidsstjärnan. De fem Moseböckerna ligger till grund för judendomen. Dessa kallas Torah. Talmud är den muntliga läran med uttolkningar av Torah. I Sverige finns ca 17.000 - 20.000 personer som bekänner sig till den judiska tron.

Inom judendomen finns bara jordbegravning. Vissa liberala församlingar accepterar kremationsbegravning. Kistan draperas i ett bårtäcke med Davidsstjärnan på. Blommor förekommer inte. Istället uppmanas man ge bidrag till välgörenhet. 

Efter bön i kapellet bärs kistan till graven av medlemmar i begravningssällskapet. De judiska församlingarna har egna begravningsplatser. 

• Begravningen ska helst ske inom 24 timmar efter dödsfall
• Vanligt med egna begravningsplatser • Endast ett stoft i graven
• Stor enkelhet
• Enkel kista, helst utan metallinslag

KATOLSK BEGRAVNING

Sverige var katolskt från Ansgars dagar fram till Gustaf Vasas reformation på 1500-talet. Katolska kyrkan var förbjuden i Sverige till slutet av 1700-talet. Sedan 1951 åtnjuter katoliker full religionsfrihet i Sverige. Katolska kyrkan i vårt land har drygt 100 000 registrerade medlemmar men det faktiska antalet katoliker torde vara ungefär det dubbla, inte minst till följd av invandring från Mellanöstern (orientaliska katoliker, kaldéer, etc).
 
En katolsk begravning kan förrättas av en präst eller en diakon, i en kyrka (som inte behöver vara katolsk) eller i ett begravningskapell. 

• Rökelse vanligt
• Vanligen många begravningsgäster 
• Kremation tillåten men jordbegravning rekommenderas
• Man följer i övrigt svenska begravningsseder

ROMSK BEGRAVNING

Romer,(av rom, vilket betyder ”människa” på romani) är en folkgrupp. Folkgruppen har även tidigare kallats zigenare, en term som uppfattas som nedsättande och numera undviks i offentliga sammanhang i Sverige. Gammalt grekiskt ord på ett vandringsfolk som tros ha sitt ursprung i norra Indien och nuvarande Pakistan.

På grund av religionsförföljelse, hungersnöd och sjukdomar lämnade de Indien på 1000-talet. De kom till Grekland på 1300-talet, där de fick sitt namn, och Sverige på 1500-talet. Det finns tre huvudgrupper; Sinti, Kalé och Rom. Dessa är sedan uppdelade i undergrupper som i sin tur är uppdelade i familjer.

Romer anpassar sig ofta till religionen i det land man kommer till. Därför är de flesta katoliker, ortodoxt kristna men muslimer, pingstvänner och Jehovas vittnen förekommer också. Familjen och släkten är ytterst betydelsefull och utgör basen för tryggheten i livet.

• Likvaka som kan vara mellan ett och tre dygn
• Begravning så snart som möjligt efter likvaka
• Endast jordbegravning
• Den avlidne kläs i regel i egna kläder 
• Många begravningsgäster

MER OM RELIGIONER OCH BEGRAVNINGSFORMER

Vill du läsa mer om de olika religioner som förekommer i vårt land och olika kulturers begravningsformer hittar du utförligare information i vår skrift ”Mångkulturella begravningsskick”. Du är välkommen in till oss på begravningsbyrå och hämta ditt exemplar. Du hittar den också här "Broschyrer och skrifter" >>